söndag 11 mars 2007

saknaden....

Ensam hemma och såklart måste det gå en ledsam film på tv. Såklart måste filmen handla om en man med cancer som tynar bort, såklart. Hur mycket man än tror att saknaden minskat så behövs bara en hollywood sob story för att man ska fatta hur mycket man lurat sig själv. Intesiteten i saknaden minskar och gråten kommer inte lika lätt längre men när de väl kommer så känns det precis som om han gick bort igår. Hur vuxen man än tror att man är så är man egentligen bara ett barn när man förlorar en förälder.

Inga kommentarer: